Ostickat

I julklapp önskade mej en rumpvärmare till cykel.
Eftersom jag envisas med att cykla även på vintern. Inga långa sträckor dock men kall om rumpan blir man fort.
Men men det var svårt att hitta varma sadelskydd.
Så jag tog fram resterna av den fårskinnspäls jag köpte för sisådär 25 år sedan. Då betalade jag 15 kronor för den, men pälsen blev utsliten och jag har använt den till annat.

Julklapp 2.0

Jag hann.
En löskrage är väl det närmaste en rätt beskrivning  jag kan komma på detta stickade.

Fast det heter ju cowl på engelska.
En riktig tv stickning. 2 meter randigt, men resultatet var maken nöjd med så då så.
Jag stickade upp en rest 1,5 nystan av Isagers Alpaca , och något som jag inte minns vad det är för garn (det svarta).
Jag är nöjd med det.

Julklapp

Till slut blev dotterns sjal klar, det kändes trögt en period.
Ett trevligt mönster,  Candle Flame, populärt för en tid sen.
Stickad i Grignasco merinosilk.
De sista varven hade jag över 500 maskor på nålen, puh.
Sjalen väger 65 gram.

Ko i Chur

Vad har en ko och en garnbutik gemensamt?
Båda finns i Chur/Schweiz, jag  klappade varken kon eller garnerna i butiken, jag blev glad att se både kon och garnaffärn.

Oväntat möte

Jag träffade en stickkompis i Chur.

Nya böcker

Tre nya böcker, Lekker Warm en bok om tvåändsstickning på holländska-engelska, Strickmich 3 på tyska, Gotländsk sticksöm, sockor på svenska.
Inte nog med att man stickar det blir språkträning också. Kul.

Goddag goddag

Goddag goddag Mäster skräddare det kom jag att tänka på  när jag repade upp en väst som jag stickade för  länge sedan.
Av västen bidde det ett par vantar. Jag växlade mönsterfärg, bottenfärg på högervanten.

Ny vantbok

På museet i Umeå hittade jag denna bok med vantmönster. Inte för att jag saknar vantmönster men inte kunde jag låta bli att köpa denna bok.
Så har jag stickat upp lite av garnlagret det bidde en sjal. Andrea's sjal. Nu har jag slut på drops delight nystanet och ett drygt nystan av sandnes alpakka.

Vantar från Storuman

Ja nu är vantarna med mönster som upphittats i Storuman klara, men det var nära att det inte skulle bli så.
Jag kom i håg att fästa trådarna på den andra  yttervanten,  innan hoptagningen var klar.
(Det höll jag nämligen på att glömma på den första, det är svårt att fästa trådarna när hoptagningarna är klara).
Så långt allt väl, men jag hade stickat två högervantar.Då finns det två alternativ som jag ser det:
1.sticka två vänstervantar eller
2. repa upp och göra om
Eftersom jag inte hade mer av bottenfärgen och garnet inte funnits i affärerna sedan 50-talet var det inte att tänka på.
Ett tag tänkte jag hänga upp de två högervantarna på mitt vantsnöre och låtsas som ingenting.
Men men jag tog mitt förnuft till fånga repade upp och stickade om.
Titta vad som blev kvar av garnet, det kallar jag väldisponerat.

Halvägs

I flera år har jag haft det här mönster liggande jag har  många gånger tänkt sticka det, och till slut blev det av.
Mönstret heter "Dubbel vante stickad i ett stycke" Upphittad i Storuman"
Garnerna jag har använt är restgarner: de i stjärnmönstret är från HV kursen med Karin Kahnlund. Bottenfärgen  är garn som jag ärvt och som var upplindat på en tidning från en 50-talet.

Innervanten är i mjuk visjögarn också det restgarn, från en Edith Södergran kofta som jag stickat till min dotter förlänge sedan.
Mönstret till den koftan finns i boken "Ylle & Bläck av Celia B. Dackenberg
Tack vare den koftan och bilden  i en tävling i "Vi Läser" vann jag en biografi om Edith Södergran.
Så sägs inte att stickning och litteratur inte hör samman.

Uppklipptoch klar

Nu är Idunn klar så nu kan kylan komma.
9 nystan Lettilopi av den grå 1 nystan av den röda.
Ett trevligt mönster, med förkortade varv till och med på ärmarna.

Höstens första par

Ett par Lovikka

Fast de behövdes ju inte användas idag.
I flytten på jobbet hittade jag en vad jag trodde udda vante. Vanten åkte i sopkorgen senare dök den andra i paret upp men då var det försent.
Efter att ha bett om  ursäkt stickade ett nytt par vantar till min arbetskamrat.
Hon blev nöjd Lovikkavantarna kommer nog att hålla hennes händer varma i vinter.

T-shirt, top eller kortärmat

Ur garnlagret har jag nu förvandlat 6 nystan drops cotton viscose till en T-shirt. Eller kanske kallas  det en top,  eller varför inte en kortärmad tröja eller kanske jumper.
Jag hade till min hjälp mönstret Gemini från Knitty vår/sommar numret 2012. Men jag stickade med tunnare stickor och ändrade mönstret lite här och där.

Disktrasa

I senaste numret av tidningen Hemslöjden som handlade om lin fanns en beskrivning på en virkad disktrasa.
Maken läste och blev imponerad av linets egenskaper och raskt önskade han sig en disktrasa i födelsedagspresent.
Virka är jag så dålig på så det får bli en stickad i stället,
I Barbara Walkers bok  "A Treasury of Knitting Patterns" hittade jag "Harlequin Pattern"
Ett mönster med tappade maskor som jag tycker är fint.
Sen såg jag att samma mönster finns på Ravelry under namnet "Linoleum Dishcloth"
Eftersom jag har vindan full med vävgarner stegade jag upp och letade fram ett lingarn olch ett cottolingarn och så här blir det.
Jag skulle nog ha lagt upp tio maskor mer på stickorna (nr 2) men så här blir det

Glömde att tappa...

Ja alldeles för sent upptäckte jag att jag glömt att tappa en maska!

Det var min andra miss med den här sjalen.

Vitsen med den hör sjalen är att man stickar upp hälften av garnet, då har man stickat halva sjalen. Man ökar allteftersom, så börjar man minska och ska då ha hälften av garn mängden kvar. Det hade inte jag. Då prövade jag med annat silkegarn men det blev inte bra, det garnet var både styvare och en helt annan färg (färgbytet kunde ha blivit snyggt men).
Solsilke garnet som jag stickade i är helt ljuvligt.
Mönstret Clapo-Ktus, passade väldigt bra till silkegarnet från Solsilke.
Resultatet en skir och lätt sjal.

Resumé

Kanske är det här en bättre bild på koftan till barnet som heter Viktor.
I sommar har han i alla fall inte behövt använda den. Men det kommer ju andra tider!

Sjalen stickad i ärvt lintowgarn från finska Tampella.
Mönstret är Ligth and Up ett enkelt  och bra mönster.
Slätstickning och med hålmönster varv, stickor nr 5. Passade bra som resestickning.








Clapo-Ktus sjalen som jag började på och nästan är klar med, blev inte som jag tänkt mejJag räknade fel och garnet tog slut! Jag tänker inte köpa mer av det fina sol-silke garnet så jag får leta i gömmorna. Det finns rest av en sjal som jag vävde i silke. Sparar man (jag) på äfsingar  så gör man(jag)
fortsättning följer

Babykofta

Så blev då babykoftan klar. en mix mellan ett dropsmönster och "prickig kofta" ur häftet "Baby stickning på stickor 3"
Garnet är dels ett drops alpacka (det röda) och ett som jag inte vet.
Hoppas bebisen blir nöjd.

Nu ska jag sticka vidare på "Clapo-Ktus" sjalen i solsilke  garnet, snart halvvägs

Fel storlek

Ja när man (jag) inte tar reda på förutsättningarna blir det som det blir.
Jag påbörjade på att par sockor till dotterns flickvän vars fotstorlek jag inte kollat upp. Det visade sig att flickvännen hade större fötter än jag trodde.
Det hade väl gått bra om jag inte använt mej av restgarner och dessutom börjat sticka sockorna alldeles för sent.
Summan av kardemumman flickvännen fick inte några sockor, jag fick repa upp och hitta på  nytt.
Mönstret jag följde var Tracks enkelt och bra passform tack vare resåren som löper på hela "framsidan" av benet

Babykofta

Koftan till bebisen  vars namn jag inte vet är på gång.
Idén är Baykoftan  från drops, det är väl egentligen bara mönsterbården (tror jag) som J ville ha.
Men jag som inte är så förtjust i drops mönster alla gånger stickade efter "Prickig kofta" ur häftet "Babystickning på stickor 3" av Lene Holme Samsoe.
Men nu börjas det:
1. räkna ut mönsterbården så det stämmer,inte vill jag ha den som det ser ut på drops mönster alldeles i kanten på knappslån.
2. intagningarna så det blir snyggt med mönstret.
3. Ska jag verkligen sticka en halvpolo? Bebisar har ju inte så långa halsar, det blir väldigt varmt.
Vad garnet jag sticka ni heter vet jag inte men det är underbart mjukt, nån sorts merino tror jag.

Jag hoppas att det garn som blir över räcker till en sjal till bebisens mamma.

Drops alpacka garn som ligger bredvid ska nog få vara mönsterfärgerna.

Till slut

Babyfilten är äntligen klar. Bebisen är inte född än och beräknas komma ut om ett par veckor.

Sakta framåt

Nej jag har inte slutat sticka men arbetet med bebisfilten går långsamt trots att jag är flitig.
Hur lång ska den egentligen bli tänker jag och svarar  80 cm det blir nog bra. Det är inte så långt kvar som synes.

Får väl medge att jag har stuckit emellan med en bebiskofta nåja den är inte heller klar men påbörjad.
Garnet till den hade jag i gömmorna och bebisens mamma hade önskemål om modellen.
Ett dropsmönster som jag modellerar om  lite med läs passform.

Stickat på isen

Påsk, som vanligt är det liktydigt med vårvinter på isen sittande på ett renskinn och sticka. Ja jaggör annat också men nu är det stickning som gäller.
Babyfilt i enkelt mönster i bomullsgarn till sommarbarn.
Jag stickade på ett annat mönster men det blev fel hel under hela bilresan, drygt 100 mil. Nej det är inte jag som kör.

Loki

Ja så blev då Loki tröjan till Tove klar i tid.
Garnet tog ju slut när det var c:a 3 cm kvar på ärmarna. men snälla islandsgarn skickade snabbt ett nytt nystan, inte samma färgbad men jag ser då ingen skilland.

Hoppas nu bara nu den passar.

Loki 2 år

Färgerna på min skärm stämmer inte med min verklighet.
Den röda färgen  är snarare vinröd.
Garnet är  Léttlopi  från  islandsgarn.
Modellen heter Loki och finns som gratismönster på Ravelry.
För att få bakstycket högre har jag använt mej av förkortade varv. Det tycker jag är bra.
Jag stickar den till min kusins barnbarn Tove 2 år. Det ska bli en överraskning till påsk men varken föräldrarna eller min kusin läser min blogg så det ska nog gå bra.
Tyvärr räcker garnet inte, det kommer att fattas,  ja inte ens 25 gram, till ärmarna så då får jag lite över som jag kan göra nåt annat av.
Annars har jag som så många andra köpstopp, men komplettera måste man ju ibland.

Till slut blev den klar min "Baby Cables  and Big Ones Too". Ärmarna blev tillräckligt långa och själva tröjan också Garnet Manos Silk Blend är ljuvligt. Jag la in en extra fläta längst ner på tröjan, den syns inte på bilden men jag kanske fotar tröjan mera sedan och då ska den få komma fram.
Ärmarna ja, av misstag stickade jag inte slätstickning på en del av ärmarna utan jag stickade rätstickning av bra farten ( så går det när man inte läser mönstret ordentligt.) Men jag måste erkänna att jag tycker det är snyggare.

Problemlösning

Min Nobel Cowl fick sätta garnet till. Ja först  åkte jag  till garnaffären med förhoppning om att de skulle ha min färg i Manis Silk Blend men tji fick jag.
Efter mycket tvekan köpte jag ett nystan enfärgad Palino. Inte riktigt bra tyckte jag men men vad gör man?
Jo som jag kom ju ihåg min cowl (fuskpolo) var stickad i samma garn.
Så jag tog fram härveln och cowlen. Så med härveln i  högsta hugg repade jag upp cowlen = 60 gram garn Jippi. Fortsättning följer.

För korta ärmar eller för långa armar

Ärmarna på min "Baby Cables and Big Ones Too" är som synes trots det suddiga fotot alldeles för korta.
När jag kollat på Ravellry på andras ärmlängd ser ärmarna ut att vara jättelånga!
Annars tycker jag att allt annat stämt, men men det blir bara att sticka lite längre ärmar. Fast jag tycker ju att avslutningen är så snygg på mönstret och det stämmer ju överens med hur oket ser ut.
Jag stickar tröjan i Manos Silk Blend. Garnet är ljuvligt.

B.B.B

Babyvantar, Baktus och Blåsippor.

Babyvantar ur häftet "Babystickning på stickor 3".
Lacy Bakutssjal i "Drops Babymerino"
Blåsipporna som redan tittar fram växer hemmavi.

En stark färg

Ur restlagret av garn och knappar bidde det en kofta.
Hugade kan ju gissa om koftan är till en pojke eller flicka!
Jag försvarar mej med att jag stickar ur lagret och Vilma är den enda nyfödda jag är stickberättigad till.
Men hade jag stickat i samma garn till en gosse? Nja det skulle nog bero på barnets föräldrar.
Garnet är Drops baby merino. ett superwash  behandlat garn.
Mönstret är en blandning av två mönster av Gralina Frie.
Knapparna är ej fastsydda ännu, jag provar färgordningen.

Kotka nr 60

En kollega undrade om jag kunde sticka ett par vantar åt henne. Gärna i svart-vitt.
Eftersom jag tycker att det är roligt att det på nåt sätt har en anknytning till personen i fråga funderade jag på vad jag skulle  ta för mönster. Jag känner henne inte privat, men jag vet att hon har anknytning till Finland.
Ur Eeva Haavistos bok Sata kansanomaista kuviokudin-mallia valde jag Kotkta nr 60.
Så här blev vantarna stickade i Sandnes garn "Lanett babyull"

Hoppas hon blir nöjd.
Hon har smala händer det har jag kollat!
(För mej är de för smala)

Dubbelstickad, patenstickad halsduk i två färger

Yes Yes
Äntligen är Mr Hult Mrs Zwaalies scarf klar.
Stickade den  Geilsk Bomul og uld.
Ett nystan av var gick det åt.
Grått och rött som synes.
Det var lätt att sticka fel, ett omslag fel och det blev inte som det skulle.
Jag sydde ihop den till en "cowl"
Fyra varv runt makens halsräcker den till och den kliar garanterat inte
Mjuk och skön är den.
Det var kul att jag lyckades till slut.

Man får aldrig ge upp!

svårfotat

Stickade i Peer Gynt är dessa "Kalajoki".

Färgen är egentligen rostbrun, men det är ju inte så mycket dagsljus att fota i.

Rowan "cowlen" har varit klar en tid men inte avbildad. Den är lite smal men desto längre.